24.

Du kom till mig på mornarna
oberörd av din
sönderskurna kropp. Kröp
nära och sprattlade under
täcket som om det inte finns
några knivar.

Det är så som de prostituerade
och de fruktansvärt grymma möter
Kristus, han kommer ungefär vid
åttatiden, iklädd pyjamas, som
ett barn, dömd till kärlek
och uppståndelse, bortom
allt våld.

Och jag måste bekänna, jag var rädd
när jag smekte din ärriga kropp
men du bara fnissade, lekte,
drog upp mig ur sängen och
satte igång med bygget som om
det inte finns någon
tvekan.


25.

Gud, allting är ditt
fotbollsskorna ingen mer
skall använda, idolporträtten
på landslaget och fotot på
när Simon gör ett noll,
ur det kvarlämnade öde
pojkrummet växer nu
fullständigt allt liv
på jorden.

Jag vet inte om jag
fattar. Alltså alla åkrar
får sin näring från en
oanvänd full barngarderob,
precis varje förnimmelse
i vårt känsloliv hämtas från
en hög hockeybilder som
bara ligger, orörd, till
hälften sorterad.


26.

Tack gode Gud för att det finns riktiga
brandbilar med stege på.
Tack 34:ans buss som så snällt
kommer när vi väntar på den.
Tack för dina byggklossar.
Tack för tårarna som ropar ditt namn.
Tack för döden som för oss till dig.
Och tack en gång till för
brandbilarna.