Här skådar man från djungeln en mycket märklig natt,
Antilopen blev tagen av krokodilen samtidigt som den
iakttagas av en lejonkatt
denna kung lever än men talar strunt.
Elefanten ljuder för att hans bete har gått av,
med den i sin hand far gorillan runt,
för att sula den i närmsta hav.
Myrorna kämpar på med sitt palats,
varenda en jobbar på likt en slav.
En tiger vilar i trädet och tassen hänger ner,
Det hugger högt från stammarna,
och tigern ser aldrig tassen mer.
Ja, det här är den svartaste av nätter i djungelns existens.
Inga vallokaler, utan vem som är starkast känns.
Det finns ingen tid i djungeln nej ingen klocka går.
Ingen länsman vid telefonen för att sen följa upp ett spår.

Men det i texten ovan inte det värsta är,
för flodhästen har nämligen gått och blivit kär
i en geopard, javisst den var kär i en geopard.
Geoparden såg inte detta nånstans leda
varför skulle den gå och dejta den tjocka och breda
best som ränner på flodens botten och ren kan den aldrig bli.
Faktum är att geoparden i fråga vill inte någon ha den vill vara fri.
Noshörningen blotta vad den hade för avsikt att göra,
Zebran kunde se och Zebran kunde höra
när noshörningen bet av elefantens öra.
En elefant nu utan sitt öra och utan sin bete
men den fann en lagun och tog sig ett svalkande dopp,
önskade de andra djuren åt helvete.
Då dök den där gorillan opp,
plaskandes överallt,
då brann det till i elefanten och den dräpte gorillan kallt.

Dessa djur var ett djungelns andralag,
de hade ingen biljett till Noaks ark,
vad gör det när det finns en plats
i detta område större än central park,
i denna gröna fridfulla oas.