Den korta resan sade så mycket,
på flera vis så vidimerade den att det finns fina människor kvar.
Ofta råkar ni ut för orättvisan som härjar i det stora
rum vi bor i, en ritning så friskt påbörjad men långt ifrån klar.
Jag kan ge dig en rosbukett och jag vet att den inte raderar det onda du känner
eller det hemska som drabbat dig, du har tvivlat på vänner.
Däremot så måste de koncentrerade tankarna samt lyckönskningar som jag fyllde från botten vid stjälkarna upp till bladen omhölja dig med varma virvlar
och av känslan att ensamhet inte längre är ute efter dig.
Annars så har jag misslyckats,
min nya fina vän.