han ser på sig själv
a priori
som att han inte vet nåt

han kan inte ta nåt
på fullaste allvar

då kan man inte leva
då kan man bli sjuk

allt som finns går att gråta och skratta åt
samtidigt

att överdriva det vackra i tillvaron
är bara ett sätt att överleva

men smutsen kan bara sopas bort
för en liten stund

det är som att älska
och någon smäller av
en brakskit
när det går för den andra

eller att prästen dör
under vigselakten

eller att Japan väntar
på en ny tsunami

och att ljuset
inte är det snabbaste
som finns

Einstein var nog klok
men han gillade bomber också
och led av en misstänkt
"asperger"

vi måste få ordning i kaos
genom att göra mer

"intet är mig främmande
jag tar ingenting för självklart"
som Gunnar Hilén
lär ha sagt

dennes far
var lastbilschaufför

so what ?

det kanske är det
han är avundsjuk på

eller att hans syskon
lämnade in avskedsansökan
utan varsel

det hände nåt
i alla fall

livet är som Shakespeares
insikter
ingenting
man kan äta

han är fräck
glad
har ett hjärta av vatten
ingen kan hålla
utan att undra
varför det inte rinner iväg

han är allting
precis som du

chosefri
som luft

tung
som urberget

och mitt upp i pjäsen
undrar vi
om vi har en själ
som inte kan dö

varför undrar vi det ?