ur ett ofrivilligt mörker
stiger lättjans hymner upp
var finner man trygghet
i en kal och öde park

hopp från en bro mitt i stan
hopp om ett liv utan hopp
lek inte med mig snälla
min smärta är allt jag har

regnpiskade fönsterrutor
målade med mörkrött blod
låtsasprinsessa i svart hår
tider som flyr nya insikter gryr

vad finner du orden
som aldrig blivit sagda
svaren är begravda
under litervis med sprit

blinkande lampor
sänder lovprisad morsekod
allt jag vill förklara
är sånt som inte finns

murar av onda minnen
spackel av ensamhet
också ångest kan bli en vän
av månader i kylig ödemark

i filmen på tv sa han
rör mig inte
om du rör mig, så dör jag

och hela sanningen kan vara
att inget skrämmer mig mer
än att du ska skingra mörkret