Det enda som är säkert är att det här livet kommer att ha ihjäl mig förr eller senare.

senare är ju det jag hoppas på därför skjuter jag upp det mesta jag tänkt göra i mitt liv, eller ni vet den där stora drömmen i alla fall, den kan vänta lite till, jag har det så skönt framför tv:n,varför jäkta?

åren går men det är nåt som gnager, hela tiden, det hjälper inte ens med sprit ( ok, det hjälper en stund) eller att köpa nya grejer,fast, den nya bilen gav ju i och för sig en kick, i tre månader, men sen kom tomheten igen och den där gnagande känslan.

Men jag väljer nog att gotta ner mig i tv-soffan med en flaska vin eller en rökig whiskey, så länge det går att mota bort det där som gnager, den där känslan av att livet borde vara nåt mer.

”Herregud!” tänker jag efter tre flaskor vin och ett par glas riktigt rökig whiskey

"kan livet vara bättre?”

Jag ropar till gumman min som står i köket och diskar

”du, älskling, kan livet bli bättre än så här? Lite whiskey, en go´ film på lördagskvällen, barnen sover och det susar lite i skallen?”

”vad säger du älskling?”

”Vadå sluddrar? Jag?”

”Fan heller! Jag är nästan spik nykter.”

”Vad säger du?”

”Är det nåt som gnager?”

”borde livet vara nåt mer?”

”Men du, vi älskar ju varandra?”

”Räcker inte det?”

”Räcker inte det?”

På morgonen när jag vaknar sjunger det i skallen och snart är det nåt som gnager, gnager på min själ igen.

Jag går upp, sveper den sista whiskeyn från igår. ser mig i spegeln.

är det verkligen jag?

så många gråa hår.

Plötsligt inser jag att det är bråttom nu. jag måste ändra på allt. minns när jag var tretton, kanske fjorton år och drabbades av den där drömmen, en vision om vad jag ville göra med livet, men sen kom den där känslan av att vara odödlig över mig, att jag hade all tid i världen

 jag började sommarjobba på Ikea och blev kvar där sen.

Åren gick och det tycktes hela tiden finnas saker som var viktigare i livet; bilar, brudar,kompisar,musik

 och senare i livet , jobbet, barnen, huset, bilen, kompisarna, tv-soffan, sommarstugan, spriten, frugan

 men någonstans gnagde drömmen ändå och värkte.

 Jag betraktar mig noga i spegeln,vad är det för konstig mörk fläck på halsen?

 Plötsligt mår jag illa, kallsvetten bryter fram, mina händer börjar skaka okontrollerat, hjärtat skenar, jag känner att allt är på väg upp, jag rusar ut på toaletten, halkar på en våt fläck på golvet och slår bakhuvudet i badkarskanten.

Bilen står nytvättad på garageuppfarten.

P.G 20111006

¨