det händer ibland
när jag blundar
att jag minns
saker

saker från min barndom

en sak jag minns
särskilt väl
är att jag alltid
ville springa
kan fortfarande
känna det där härliga
sprittandet i benen

och jag minns

en märklig sommar
då allt var
så annorlunda
himlen var liksom
klarare blå
och molnen svävade
högre upp

lättare vitare

som förtrollade drömmar
mellan mig och
den glittrande solen

den sommaren
sprang jag
med vilda hästar

vi sprang tillsammans
över prunkande
gröna ängar
vi bara nuddade
det gröna gräset

flög fram

känslan
av frihet
känslan
av att sväva en
bit över marken
på magiska starka
outtröttliga ben

vi sprang
bara sprang
full fart hela tiden
ville se nästa gröna kulle
känna vinden i våra manar
hälsa morgonen när den smög
sig upp vid horisonten

se solen stiga sakta
bakom ekarnas lövverk

vi flög fram över stenmurar
och nedfallna trädstammar

det gröna gräset
doftade frihet
bäckens porlande vatten
bjöd på de
vackraste toner
släckte vår törst


Jag sprang med de vilda hästarna
den där sommaren

de tog upp mig i sin flock
på nätterna låg
vi under stjärnorna

de viskade saker
i mina öron
berättade
magiska historier
om förfädernas
fantastiska äventyr
och hur de alltid levat
i perfekt harmoni
med moder jord

vi sprang genom sommaren
över ängarnas doftande blomster

vi sprang bortom tid och rum
mot ett skymningsland
på brinnande hovar

och de lätta
mjuka molnen började
sakta anta en annan
lite mörkare färg

jag vet inte hur jag
kom därifrån
och hit
genom tiden

men jag minns
att en morgon
när jag vaknade
föll de första höstlöven

och de vilda hästarna fanns ingenstans

Peter G. 20240108