uti skrivande stund
finns en känsla...en grund
mina fötter står stadigt på marken

jag har gått genom snår
lämnat blodiga spår
jag har ristat min sorg uti barken

för när oron är stor
och när känslorna gror
då byggs murar och stängsel så höga

som ett överfyllt bord
som förtärs blott med ord
det hjälper din hunger föga

att andra har svårt
mångas liv är så hårt
man vet...men det göms under ytan

för i djupet där inne
finns en rädsla med minne
som fruktar att eländet byta

när en känsla så stark
ger fötter fast mark
dina tankar förvirrade rusar

något öppnat din dörr
något nytt...ej från förr
hoppets röst ditt huvud berusar

vad det sen är som hänt
det är något som vänt
som fått hinder att rämna och falla

kan det vara så blott
att en insikt man fått
att livet...

...det drabbar oss alla



©yvonne eriksdotter 2011