Jag är en demon som heter Höst.

Jag söker efter sorgsna själar.

Jag kommer till Dig i mörkret om natten.

Jag kommer när allt känns som

mörkast och råast i bitter hård storm.

Då förvandlas jag och går in i Dig.

Då blir jag till en höstdepression
där Du inte finner ro eller tröst.

Därför kan allt hänga löst:
Ditt liv hänger på en lös tråd
och Du ser Dig själv hänga
i ett träd med blodiga uppslitna hälar.

Du har vandrat och kämpat länge.
Nu hör Du de välkända ondskefulla skratten.

Du vet med Dig att Du har tappat
Dina konturer och Din egen skugga
har tappat sin vanliga naturliga form.
Du har förvandlats till en livstrött "höst-orm".

Du försöker nämligen slingra Dig
ur Dina jobbiga känslor

och fly ifrån Mig...

Jag är Din ena demon
som Du så fort som möjligt
vill försöka försvinna ifrån.

Ibland finns jag i sommarljuset.
Mitt i Dina ljusaste stunder
och vackraste tid.
Jag vill gärna in i detta som
påminner mig om kärleksruset.

Jag vill se om Du lyckas
känna evig underbar frid.

Jag narras ibland och då och då
är jag här bara för att påminna Dig
om gammal oro och smärta.
Jag är inte av kött och blod,
har därför inget hjärta.

Jag vill trigga Dig och se till att
lidandet får en slags mening.

Jag kan vara en slags skojardemon
som vill påminna Dig om att Du
tar livet på allt för stort allvar.
Då förvandlas jag till en annan
slags energi-förening.

Ja, jag vill dela med mig av det jag har.

Jag kan ju förvandla mig
till vad jag vill och lite till.

Kanske kommer jag ifrån Dina
släktingars obrutna mönster.

Det var ofta svåra tider och inte
alltid så himla lätt alla gånger och
hellre gömde man "dårar" i garderober.

Sorgens olika ansikten försvann
bakom tilldragna gardiner och slitna gamla fönster.

Depressioner kunde dugga tätt.
Fattigdom var ett straff och rika tog
även då från fattiga som ett
slags rättvisans underliga sätt.

Jag såg att man inte fick sörja,
trots att döden stod lika nära som födsel
i människans eget hem.
Man fick inte tro på sig själv för att
kunna leva sitt eget liv.

Jag var deras tids demon och jag kallades för Hysteri.

När en person blev fastbunden
kunde jag inte hålla mig stilla och lugn.
Jag satte mig inuti kvinnor så ingen
av de kunde känna sig riktigt fri.

Jag försökte oroa dessa oroliga själar
och det lyckades jag oftast med, men sen,
hör och häpna ville jag inte gå vidare
i dessa kroppar, så jag var fast, instängd

i den sortens dilemma till ugn.

När kvinnan släpptes ut fann jag ett hål
och jag gick sedan vidare in i nästa generation.

Har jag alltid varit en mörk demon som
levt på människors känslor och tidlösa gnagande oro?
Nej, som jag sa innan kan jag förvandla mig till vad jag vill.

En gång var jag en ängel med vita vingar,
en gång utan vingar med stor Gudstro.
Jag förmedlade kärlek titt som tätt
och sände ut Guds budskap om frid och fred.
Då bestämde jag mig för att

tappa formen likt gele' och bara flyta med.

Sen blev jag likt käringen mot strömmen
och följde inte längre vägen eller drömmen.
Jag har därför tagit med mig många människoöden

utan någon som helst känsla för glädje och flöden.

Jag ville en gång likna livet men oftast liknade jag döden.
I tarotkort finns jag som "Döden" och som "Den hängde",
om Du känner till dessa kort.
Det är symboler som betyder förändring...

jag lovar Dig att jag kommer stanna tills
Du vet vad Du gjort... tills Du vet vad Du gör, vill göra...
Jag är här för att uppröra, störa, beröra, förföra
och göra alla Dina känslor och slemhinnor sköra.

Jag är inte här för att elimineras och upphöra.
När Du har gjort upp med Dina minnesdemoner
så lovar jag Dig att stå långt, långt bort.
Då och då tittar jag in mellan träden för att
ge skugga åt solens strålar.
Jag vill se om DU vet vad livet innebär,
särskilt efter en tids helvete och uppgjorda brutna mönster.

Jag vill se om Du är en person som fortfarande
f-n på väggen målar...
Jag vill se om Du har lättare för att
öppna upp svåröppnade fönster.

Jag far in och ut lika fort som Du
inte vet hur Du vill leva Dina utlagda livskort.

Här är Jag äntligen igen- Din egen Höstdemon!
Var är Du?
Har Du svårt att säga ifrån?

Är Du där Du vill vara?

Är Du
där
NU?