Numera går jag längs stadens gator
som en vanlig kvinna -
Djävulen och hjälten i en och samma;
ovanligt oskarp för att vara ett minne.

Nej, jag är inte min egen människa.

Jag är allas mamma för att jag vill ha det så;
för att jag är ett lokomotiv av svartmålat stål;
en rävhona med blick för det neuropsykiatriska.