"PAD visar tillväxt av lågt differentierad 25 mm stor tumör i vä bröst..."

så stod det i journalen

du lades in för operation någon månad senare

ditt vänstra bröst togs bort

någon bröstbevarande kirurgi

hade man ännu inte

börjat praktisera



För säkerhets skull

gjordes också en ”utrymning”

som det kallas

av lymfkörtlarna i armhålan

om det fanns tumörer där vet jag inte

kanske inte du heller?



Men jag vet att du hade mycket ont efteråt

och att du tappade håret av de starka

gifter som kallas cytostatika

som du fick

och som var din medicin



I tretton år

fick du hoppas

att odjuret

som slagit sig ned

i din kropp

för alltid

hade jagats på flykten



Så var det inte

tumören kom tillbaka

i nya skepnader

som ett spöke

från en annan tid

hann den så ifatt dig


*


Det var inte så

att du tynade bort

du levde fullt ut ända till slutet

den massiva tumören

i din magsäck

fastvuxen vid bukslemhinnan

inoperabel

hade långsamt vuxit till

i lönndom spärrat förbindelsen

mellan magsäck

och tolvfingertarm

en morgon

kom maten bara upp

inget fick du längre ned

du lades in för

akut operation

en förbindelse upprättades

vid sidan om tumören

och det lyckades faktiskt

respiten blev hela två år



Man kunde känna den

som en stor hård klump

under diafragmamusklernas skydd

om man tryckte fingrarna

mot din mage

där nere bidade den sin tid

medan den åt dig

inifrån



Du magrade av

din kropp bröts ned

och rullstolen blev din

följeslagare

på alla promenader

som sträckte sig

längre än

ut på gårdsplanen

med hjälp av far

kunde du ta

de få stegen

över gruset

mot stolarna och bordet

på gräsmattan


*


Slutet kom ändå oväntat

du lades in

för en rutinkontroll

men blev hastigt sämre

på kvällen ringde far

och sade att du var dålig

jag talade några ord

med dig i telefonen

men din röst var mycket ansträngd

"kom hem Gunnar"

var allt du

orkade säga

och det blev också

det sista du sade



Den natten

höll han dina händer

i gränslandet mellan

smärta och medvetslöshet

hjälpte han dig över gränsen

i en kärleksakt

som trotsade döden

men till sist förlorade

slaget



Hur många gånger

hade ni redan föreställt er döden komma

när den till sist verkligen kom?



Hur många gånger sedan den där dagen

tjugotre år tidigare

då beskedet från det stora regionsjukhuset

för alltid förändrade livet.




Min mor, konstnären Gunnel Westling, fick sin bröstcancer
diagnosticerad 1979. Hon avled i sin cancersjukdom den 31 augusti 2002.