Frusen vintermåne, målar världen blå.

Omgiven av stjärnor, men ensam, ändå.

Likt oss omgivna av liv, på avstånd vi kan gå.

Men ensamheten, blir starkare så.

Då vi försöker, söker, men inte kan nå.

Önskandes, att vi en själsfrände kan få.

Kärleken den finns, raffinerad och rå.

För den är vi beredda, att levande oss själva flå.

Mitt hjärtas färg, är nuvarande grå.

Låt mig hitta någon, som kan få den att igen slå.