Jag dansade förbi henne ännu en gång. Munnen var fortfarande lika lockande röd under det kortklippta svarta håret.- Nästa gång måste jag dansa med henne! Musiken hade greppet om mig, kroppen försökte hänga med i det hetsiga tempot, hjärnan var bara inkopplad då och då. Nästa dans blev med någon som jag inte minns. Jag tror hon hade långklänning. Hon kom väl från
någon privat tillställning. Då såg jag kvinnan igen! Vad var det som gnistrade
omkring henne? Hon skrattade, levde, fångade mig. Musiken tystnade, den långa klänningen försvann. Nya rytmer, smekande , lockande. Jag trängde mig fram i vimlet. Där satt hon! Jag vet inte vad jag sa eller om jag var tyst. Vi bara
gled ut på golvet, kände varandras värme, smälte samman. Vi kände varandra
fast vi aldrig träffats. - I can´t spin, sa hon när tempot ökade i nästa dans. - I´ll hold you, you won´t fall, sa jag och tyckte det var helt naturligt att hon talade engelska.