Mörkret

Mörkret omger mig
och sveper in mig i sin svarta kappa

Kämpar och sliter mig loss
men mörkret är starkt och plötsligt är jag där igen

allt är tyst och svart

varför kan inte allt vara som förrut

Ensam så möter jag mina inre demoner
som skrattar och hånar mig

märker att jag nu saknar tystnaden

Kommer jag nånsin få se ljuset igen

Eller har mörkret mig kvar i sina kalla svarta klor