Dag ut, dag in. Ny dag. Välkommen. Precis som igår ringer väckarklockan. Precis som igår är jag inte sugen på filmjölk till frukost. Precis som igår påstår mamma att jag är morgonsur, fast det är hon som är det. Och, precis som igår kommer jag i tid till bussen. Men givetvis är den sen, precis som igår.
Dag ut, dag in.
Precis som igår orkar jag helt enkelt inte hälsa på de gamla högstadiekompisarna på bussen. Precis som igår krånglar hänglåset till mitt skåp.
Dag ut, dag in.
Precis som igår kommer jag sitta i skolan, men mest tänka på annat. Och, precis som igår kommer ingen fråga.
Precis, precis som igår är idag.
Denna dagen, mitt liv.