Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den djupaste botten

Just nu ligger jag på den djupaste botten och jag kan inte ta mig upp. Något där nere drar i mina fötter. Jag kommer ingenstans. Det är så kallt och mörkt här. Ensamheten ekar. Det finns inget kvar. Jag försöker simma upp till ytan, hämta andan, vittna ljuset, känna värmen. Men något tillåter mig inte. Det där mörka, det där kalla, vill inte släppa mig.




Fri vers (Fri form) av Anna Davidsson
Läst 569 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2011-12-12 22:44



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anna Davidsson