jag flyr in i helgen som på pappret inte är helg
när svart snö faller spelar det ingen roll
att mina krämpor vägrar släppa min själ
medan alla stadens hjälpsökande för en dag dras till mig,
tills jag inser att den vita påsen måste väck
blodet pumpar sig fram längs gatorna där jag går,
det känns aldrig som att jag är delaktig i floden
jag tänder en mans otillåtna eld efter att påsen har gömts,
då är det mitt egna initiativ att hjälpa honom
dagen blir ett smakprov av det jag vill ha,
en delvis accepterad väg att gå om det bara finns en tanke
bakom det hela