Hon nicka lite mot
inuti allt det varma
inte röra, inte störa
bara sakta skrämma bort
allt det kalla.

Lilla ängla rara
ligga där och vänta bara
på värme som risslar och leker
som solens gula blomblad smeker
minnen av våren.

spröda sköra
inte göra
rispande tunn
är änglabladets vinge
nu i tidig morgontimme

doften sumrar
i fuktig myllra
lovar säkert dagens blända
blinkljus i ögonen sända
på blommans lilla huldra.