Jag är älskarinnan
en femme fatale skönhet med sötsmala ögon
Som äter maten med tabara händer
Samtidigt
som jag sugslickar mig om läpparna som att dem vet vad dem vill

Och jag är älskarinnan som
ormlikt ålar sig med dansslingrande kropp
över höfter som vet att dem borde låta bli
men som njuter i drag av enorma
proportioner
som aldrig får andas annat utrymme

Älskarinnan som med
smekande öppenflator i böljande tag
minskar utrymmet för kravlusten
och färgar de rödbrusiga kindernas palett
njutningsfullt
liksom de vinnande läpparnas osalighet

Älskarinnan som ger
och törs se i ögondjupen
begravda i kroppen när lusten är som nunärmast
utan slöjor av osäkerhet av förtryckta känslostormar
vågar
möta blicken av frustrationen som fysiken skapar


Älskarinnan vars kropp
du stöter bort och närmare, taktfullt
i hårdliga stötar fyllda av svekfyllda begärskänslor
understrykta
av händer som längtanskämpar efter riktiga bekräftelser


Älskarinnan som ligger
ensam på en smutsig madrass av fläckade drömmar
och som inåtandas röken av det flyktiga i livet
som läpparna sluter sig kring och inte törs presstressa ut
försiktigt
ber hon dig att återåka dit du hör hemma

För hos älskarinnan
kan du inte stanna
hos älskarinnan kan du bara komma
komma
och sedan avslutningsnöjd gå