Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Skrivet julen 2009.


jul.

Om jag kunde skriva poesi skulle dikten handla om snö.
Om att det för första gången snöade på min födelsedag.
Om att det på första gången på flera år blir snö på julafton.
Om det där lyckan man fick som liten när det äntligen började snöade.
Om den där känslan man fick när pulkan åkte snabbt ner för backen.
Om snögubben som man jobbade på från tidig morgon till sen eftermiddag.
Om den varma chokladen man fick när man varit ute allt för länge.
Om när julgranen skulle kläs.
Om dagen innan julafton, när det inte gick att somna.
Om julaftonsmorgon när det man längtat efter hela året äntligen var här.
Om att se alla julklappar.
Om att tjata på ens föräldrar om att få öppna julklapparna.
Om Kalle anka.
Om trillingnöten i Aladdinasken.
Om att somna som den lyckligaste barnet i världen.
Om att alla känslor nu 10år senare är borta.




Fri vers av BitterFittan
Läst 188 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2011-12-24 07:32



Bookmark and Share


    papillon
Förlusten av barndomen må vara nödvändig men den är smärtsam. Men de där "minneskänslorna" blir ändå bestående, man kan känna dem som plötsliga ljumma vinddrag, som flyktiga dofter. I drömmen kan de vara lika tydliga som någonsin efter sextiofem år.........
Och trillingnöten inger mig alltsämt en stillsam ilning av lycka....
2011-12-24
  > Nästa text
< Föregående

BitterFittan
BitterFittan