det finns kärlek som inte dör
jag har sett taggarna på rosenbuskarna
de skiner som krom i dina drömmar

det är videung som är så mjukt
vi sjunger sånger gjorda av dem
när bladen sen färgar allting grönt

mina lupiner är rosa och vita
de är mjuka som rosenbladen

smeker min kind när du åker fort
där tårar en gång fanns

huden är smord och spänstig
i mitt hår en lock av oro

då skyndar väktaren av vägen
med sin här av skyddande mannar
att bereda den

du fångar min kropp när den far i en båge
vi körde på en sten vi begravde

i ett land i en tid någon annanstans
för länge sedan då de begav sig