Rösterna stiger försiktigt,
men bestämt upp mot det höga valvet.

De blyinfattade fönstren
bekläs med orden och stämmorna.

Svalorna flyger planlöst,
men ändå med en viss målinriktning

Högt, högre och högre,

hör vingslagen från dåtiden,

fyller tomrummen i bänkarna.


Änglarna vet sina platser...