Hon var som alla andra

fast den enda för mig
hon svepte in i mitt liv
med vinden
och ljuset hade hon med sig
hon var som dagen
hon var som stjärnorna
hon gjorde mig säker
gjorde mig osäker
fick mig att stanna upp
hon fick mig att längta

Hon var som alla andra

fast lite vackrare
lite mer skimrande
med lite mer gnistrande ögon
och med ett leende
som var bara för mig

Hon var som alla andra

fast hon hade ovanan
att skriva små dikter
som hon lämnade överallt
där jag kunde hitta dem
hon hade förmågan
att alltid finnas
när jag behövde henne
hon kunde säga sånt som tröstade mig

Hon var som alla andra

fast med en röst
som fick mig att lyssna
utan att höra vad hon sa
som fick mig att lyssna
som om hon
var den viktigaste i världen
hon fick mig att gå nya stigar
fick mig att söka nya sanningar
 
hon var som alla andra

fast hon kunde se in i mitt hjärta
hon kunde lindra
effekterna av att leva

Hon var som alla andra

men den enda för mig
fast hon svepte iväg med vinden
och ljuset tog hon med sig

jag vet inte vart hon blev av

P.G 20120115