Det är inte lätt att vara vit man i medelådern. Privilegierad tillvaro? Bah, humbug. Jag får utstå snea blickar från vegetarianvänstern, arga ungnazister, flickfeminister och pensionerade stålarbetare. Generation X, BPC (Before PC), från pre-informationsåldern då vi nöjde oss med två tvkanaler utan reklam och internet mina unga vänner var knappt en synapsblinkning i uppfinnarens centrallob.

Min folkgrupp är både utdöende och bespottad trots vår goda vilja.Privilegierad ? Inte det minsta. Inte ens pensionsavtalet mina föräldrar demonstrerade till sig har vi kvar, och ni ungdomar som inte har jobb kan ju pröva att skaffa en riktig utbildning istället för att vara så mediakåta att ni inte har tid att plugga er medieutbildning för alla twitterinlägg. Den köttätande medelålders vita mannen har liksom inte rätt att finnas till, vi är söderhipsternas onda släkting som erkänner viss olust vid att umgås med bögar och vår förvirring när folk säger att de inte gillar fläsk. Nä, upp till kamp för vår rätt att finnas, synas, höras och gnälla. För vi kommer aldrig till tals. Aldrig.