"Tidig morgon i månens sken
en vågens son med smärta du föder
Doften du känner är ljuvligt ren
och är pojken din som glöder

Ett leende försiktigt dig pojken gav
du höll han hårt i din famn
En kärleksresa på öppet hav
då ditt bröst och hans mun var i hamn

Barndomen nu kom med frihetens ljus
och en lyckas alla attribut
Kojor byggdes tillsammans med bus
bästa tiden plötsligt var slut

En far och trygghet från familjen flyr
moder i tårar förlorar då styrkan
Pojken söker ro i skogens myr
pappan som var hans enda dyrkan

Förtrollningen var bruten över en natt
mamman tog flaskan mången dag
Pojken kramade varsamt sin lilla katt
sade sen "nu finns bara du å jag"

Vuxen blev barnet väldigt fort
ignorerad av sin mor
"Du får klara dig själv din lilla lort
att ta ansvar och bli stor"

Sårande ord att ge sitt barn
som ensam nu i mörkret var
du moder som var ullet i hans garn
nu utan mor och far

Ett barn älskar vad du än gjort
förlåter och längtar till din famn
Du moder finns nu vid himlens port
i fridens ljusa hamn

Pojkens mamma du för alltid är
född genom dig och så len
Han lever nu precis som han lär
ensam i månens sken"