Skuld

ångest

ingen sömn men jag ler

ett skratt förlänger min tid

på denna jord som ligger på mitt bord

när hjärtat mitt slutar slå

blir havet åter blå

en tår som förgyller mina sår

även om tiden förvandlar en levande till en bår

mörkrets avgrund ligger precis här


under mina fötter när jag går isär

en droppe från mitt blod

får amzonas djungel att bli till en flod

ett veck i tidens perfekta tillvaro

får mig att se

le

åter en dag för att hitta mitt jag

musiken smörjer min inre konflikt

en dag med toner som kostat miljoner

lev eller dö

det finns faktiskt människor som står på kö

de väljer ett slut

för att hitta ut