Hajarna på Berliner Zoo
de tippade på sina små fenor
stirrade mig blint igenom själen

Jag gick med meine mutter
Tätt vid min sida som en våg
Som en våg kom hajen emot mig

Smällde fenan mot min kind
Som hämnd som hämnd
För att jag inte ville hälsa på hajarna
På Berliner Zoo

Men vi var tvungna att gå förbi dem
Jag var tvungen att kissa
Fastän jag var rädd







Och då





















Då














Som en våg















Kom de emot mig





















Och slog min rosenröda kind blå.