Så dum du är
som längtar efter
solens inverkan
på fruset vatten.
Så dum du är
när du kisar mot
himlen.

Bara i ljuset följs du av
den där mörka gestalten,
som inga ben kan springa ifrån.

Bara i ljuset är du fängslad i
en tvådimensionell, grå klon,
omöjlig att fly undan

Bara där och ingen annanstans
är du fast i din skugga,
så länge inte
perfektionen
är total.

Har du tänkt på det?