Jag säger då det
Ibland är det enklare
Än man tror

(från början)

Jag skall aldrig någonsin bli någonting
Jag sitter vid skolans sandlådor
Bygger slott utav Grus
och Smutsigt Regnvatten
Pojkarna I Gatan Ovanför gör
sönder allt jag skapat innan
nästa dag ens hunnit starta
men jag skall aldrig bry mej

nej ännu en tisdagsmorgon tar
jag min hink och spade bygger
ännu en värld av prinsessor
och trollälvor målar ännu en
aftonskog av silver och skönsjungande
metall må så vara att Bill och Bull
och Jimmie Åkesson kommer förbi
igen nästa dag då är inte jag
kvar där då ska jag vara
på helt nya äventyr

(än en gång)

Jag Säger Då Det
Det Är Sannerligen
Enklare Än Man Tror
Ibland

(och sen då)

ja, livet forsade över trottoarmyrer och
öde jaktmarker jag blev inte en sådan
som följer mönster om jag söker efter
john så kommer jag bara att snubbla
nej jag tar hellre mina steg på
ett för andra felaktigt sätt
men som känns rätt för mig
än sen om man hamnar på
guldkustens östra havskant
i ett försök att hitta världen

- hitta värdet i att leva i världen -

eller vad det är jag egentligen försöker göra
jag försöker verkligen hitta meningen i dansen
valsen i den vanliga promenadtakten
gudarna ska veta hur ivrigt jag försöker
men Bill och Bull och Jimmie Åkesson
fattar som vanligt

inte ett dugg

(och så tar vi det en
tredje gång... eller?)

JOMEN VISST

JAG SÄGER DÅ DET
DET ÄR VERKLIGEN
SÅ JÄVLA MYCKET
ENKLARE ÄN MAN TROR
IBLAND MER ÄN OFTA

(än sen då?)

Jo, för jag vet vad som förväntas av mig.
Bill och Bull och den fantastiskt vackra
Jimmie Åkesson berättar för mig dagligen.

Det handlar om att vara en gentleman.
Det handlar om att göra rätt för sig.
Det handlar om att göra det man ska
svara upp för kraven som en man
som en svensk som en katt med
svansen kvar och om du icke
klarar detta är du icke heller
värdig och ska inte vara
så som vi

självklart lätt att ignorera om
bara inte hela världen vore
fullständigt nerklottrad
av deras budskap.
Alltid ska man duga
alltid vara korrekt
och så som alla andra är
såna som jag pelle svanslös
och Abdullah Mogashu
klarar inte riktigt av det

Vi blir svarslösa
lite tveksamma och sen
går vi antagligen åt något
helt annat håll kanske upp mot
taken för att sjunga mot månen
kanske mot gatan för en bit tjack
och ett sjysst rånmord eller bara
ut mot poesins slaktmarker för
att ta död på den jävla gentlemannen
som alla verkar älska

men som ingen riktigt
bryr sig om
så jo, min kära
inside voice

"Det är verkligen enklare
än man tror att bara skita i allt
och gå åt ett helt annat håll döda
gentlemannanen i sig bara man
vet vad man gör och någorlunda
varför så går det faktiskt
hyggligt bra"

vill jag tro