Jag vet inte längre hur jag mår och jag vågar inte känna efter.
Något säger mig att jag vill att samma smärta jag upplevt den senaste tiden skall
drabba mina plågoandar tiofaldigt.

Något säger mig att jag borde glömma förlåta och gå vidare, allt för att inte dras längre ner i det svarta djupet av oändlighet. Men hur förlåter men dessa svek och hur glömmer man denna satans jävla smärta som sitter fastetsad i mitt inre?

Något säger mig att jag vill att också "ni" skall sitta med bakbundna händer och fötter.
Helt maktlösa skall ni sitta där och se ert liv tas ifrån er.

Helt känslokallt skall jag ta allt av värde ifrån er, kränka er och spotta er rakt i ansiktet..precis som ni gjorde med mig.