Att leva med social fobi och panikångest
jag vet ju vad dagen kommer innehålla
jag har husarrest
idag behöver jag inte gå ut och handla någonting
stunderna på balkongen kommer att bli sköna
det är fortfarande morgon
jag har redan sjungit en sång
jag har redan skrattat och varit lycklig
om mitt liv hade varit en dag hade jag redan levt
det goda livet
som eremit
ofrivilllig, sjuk
rädd
det kostar på att ta en fika med en vän
en timme håller jag kanske ihop
och vad jag älskar den timmen
jag får vara din allra bästa vän
men sen måste jag gå hem
ångesten kryper långsamt upp på min kropp
vrider och vänder sammanhangen
till slut måste jag ge upp
jag måste gå
in i rummet,
fristaden
trygg
men längtar redan
till nästa gång
jag kan vara din bästa vän
en timme