de verkar vara osedvanlig dumma, de där betraktarna
besöker gallerier, på rad
en efter en avverkas, som en stafett

på varje utställning ger de konstnären en bit av sin själ
samtidigt är de övertygade om att de har tagit, eller fått
någonting


varje konstnär är en parasit
de lever av influenserna i världen, som sprids

frön från varje levande organism går in i artistens väsen
omvandlas med handkraft till ett verk


ett ur
som aldrig går ur tiden

som svävar fritt mellan individers kroppar
och medvetanden


det omedvetna formar nya skapelser
går runt så i evigheter

ingen vet sen någonting
de bara lever nytt


blir nya skapelser
små konstverk

utan att de vet
eller någonsin får veta


hemligheten
med alltings

beständighet