jag plockar hopp och längtan

i dom första morgon timmarnas

gryning

ser mig om livets trådar så sköra

så lätta att brista och spridas med

vinden

börjar ana och känna att ensamheten

är min allra bästa vän

i ensamheten finns inte någon

som gör mig illa, inga ord som

får min själ att gråta mitt hjärta

att känna sorg

min ryggsäck är tung, mycket tung

trots att jag tömt den lite då och då

under livets gång

kan inte glädjas riktigt med dig

som skickar glada sms från ett

liv i sol och värme långt ifrån det

mörker som just nu drabbar mig

känner varför gör du se, när jag

sitter här och mår skit jag missunnar

dig inte några dagars vila

du förstår inte nu men en dag vet jag

att du kommer att göra det när du

gör dig tid att stanna upp lyssna på

mig inte avbryta utan lyssna tills

jag har berättat färdigt

berättat det som jag vill du ska veta

det svåra som du helst inte vill höra

det kommer en dag då du kommer

att göra det

anits 6 mars 2012