Har byggt en mur – runt om kring mig

Jag både vill – och vill inte…

Du vet – kärlek

Men eftersom det inte finns några garantier,

så har jag gjort det jag är bäst på…

skydda mig själv från besvikelser.

Muren runt omkring mig är gjord av röda tjocka

tegelsten

… dubbla lager och hög som Turning Torso…

Jag kan ana människorna gåendes utanför muren.

Jag känner dofter och vibrationer…

Det finns kärlek – där ute…

Känner mig ensammare än någonsin!

Syret har svårt att hitta sin väg in i fängelsehålan –

där jag befinner mig…

Ensam men trygg är jag!

Troligtvis finns där ingen som provar besegra muren,

Trots att den är genomskinlig för dem som är utanför…

De betraktar mig men ser inte sorgen och

ensamheten…

De ser bara mitt yttre ”perfekt skapta skölden” som

jag har bearbetat under åren…

De kan höra mitt skratt – men inte tonen av de

undertryckta tårarna…

De kan aldrig ta sig in till arkivet och läsa mina

erfarenheter, orsaken till att jag varit tvungen till

agera så här…

Men som i alla byggnader, så finns det

konstruktionsfel även i min mur…

Det är bara att se om det händer någon dag…

en jordbävning eller tsunami…

som rasar muren omkring mig…

Dagen då jag släpps fri…

Fri från spöken…

från min förfluten.