Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vår

Under sanden finns inget hot, tror vi! Under sanden döljer sig just ingenting tror vissa men i min sand väcks getingar, dessa oberäkneliga som skrämmer oss. Knott, knotten knullar mig och min inre frid rubbas, får dra av mig min tröja i panik och frustration och hota dem med min blekta kropp som ej solen lyckats spraya ännu och jag försöker skrämma dem med mina tatueringar men det hjälps inte, de fruktar mig inte! Jag greppar sanden och fyller nävarna och kramar men det enda som blir är blod! Under sanden döljer sig nåt, glas, glas, glas och glas! Den röda färgen är så vacker och nu försöker jag istället locka till mig alla flygande ting jag kommer åt, jag vill dela den vackra färgen och den järn rika smaken med dem! Till slut sitter jag tömd, inget kvar och vem ska frukta mig nu?




Fri vers av Sebastian Johansson
Läst 224 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2012-05-04 06:14



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Sebastian Johansson