nu fortsätter jag äta blå-
för att glömma

glömma

glömma glädjen. Nej! Sorgen, när jag kom hem

mitt fina hem - mitt ångestfyllda hem



de bruna väggarna har jag klätt i färglada målningar jag gjort själv - de speglar olycklig kärlek som jag nu inte ens vet var sann - Jo! Det var den,

det är därför den gjorde så ont

det var därför den gjorde så gott



jag återupprepar ständigt min tacksamhet över att jag har ett eget hem, egen säng och att socialen (skattebetalarna-även jag en gång när det begav sig) försörjer mig



-för att jag är rädd, så rädd