tystnaden är bekväm
känslan jag sände dig
måste ha snavat på tröskeln mellan oss
eller så förstod den problematiken
och for iväg till förnuftets himmelrike
efter att den hade lämnat min kontroll
innan den nådde din
det var ett precist taget beslut
av den varma välmående känslan
som räddade mig
som svek mig
det här är redan för långt gånget
så flyg med mig
vi viker ihop verkligheten
och gömmer den i ett rum där ingen letar
vi låser dörren
vi smälter nyckeln
för att sedan gjuta två ringar av den

som vi bär i vänskapens tecken