Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag inser att jag ska leva utan dig





så jag visste du var borta nu
fast jag väntat på att du skulle dra
fast jag naglade fast mina teatrala besvär
gutturalt skrek ut mina begär

lämna mig inte
jag är ingen utan dig
kom hit
jag kommer

jag kan inte leva utan dig



men jag satt och darrade i fönstret
när du var på väg hem
fast allt detta hände
kan jag inte anklaga dig än


inte förrns månen försvinner
bakom venus
solen gör en rondör
mars krigar och voltar

kan jag leva utan dig



ja jag sitter här grön
längtar och väntar tillbaks
och ser i backspegeln

ser


dina ljusa ögon
se mig

de bästa stunderna
är dem som räknas blott

när ingen tid finns kvar för dig och mig
får vi minnas blott

när vi länge väntat på en vändning som aldrig kommer
får vi drömma blott

drömma oss bort
till där vi en gång var

när kärleken var
du och jag












Fri vers (Fri form) av LenaJohansson VIP
Läst 141 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2012-06-07 18:55



Bookmark and Share


    lenakarin
Vackert skrivet om dualismen i kärleken, vill o vill inte, kärlek o hat så nära o alltings omöjlighet i en dömd relation.
2012-06-08

    ej medlem längre
Känslor som vibrerar och ord som målar tankarna. Vemodigt. Starkt. Fängslande.
2012-06-07

    ej medlem längre
Den kärleken...
2012-06-07

  Dufvenberg
Bra!
Välskrivet
och känslosamt.
2012-06-07

    ej medlem längre
Great Poetry.
2012-06-07

    ej medlem längre
I all sitt nakna vemod en otroligt vacker text!
2012-06-07

    ej medlem längre
magic!
2012-06-07
  > Nästa text
< Föregående

LenaJohansson
LenaJohansson VIP