Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag lämnade min hemstad som en ertappad tjuv, de kallar mig galen älskling, men hämnden är ljuv, man måste vara frisk för att bli sjuk


Jag är inte rädd för mörkret

Hans piano var ostämt när jag hörde hans röst
ändå fick jag gåshud och hjärtat slog i mitt bröst
men det var en ihålig tröst

Jag följde hans sång igenom gator och hus
jag väntar på något som inte bryts ner av ljus
men nu har musiken tagit slut

Det är för sent
nu släcker vi ner
hur kan du vänta dig något?
finns det ens något mer?
Jag har min stolthet
men den är tyst och vek
stå bara still
när vi släcker ner
stå bara still
nu släcker vi ner

Kanske har vi fel
men mörkret säger mer




Fri vers av Kobbe
Läst 329 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2012-06-08 22:02



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Kobbe