innerst inne springer jag gatlopp på savannens torkade hud

egentligen är min själ en kluven gasell på vinst och förlust en som hoppades på det såta livet dess söta frukters nektar

men när jag vaknar upp ur i min bubbla förvandlas min lekamen till en köttslig maskin till en ordvan zombie i ett ingenmansland dock snällt infinnande i sitt på förhand givna fack

bollandes med andra siffrors kalkyler och sårbara såll i falska krokodiltårar och själsliga bungtjump i ett organiserat självförvållat kaos av instängd frustation och slösande givmildhet

innerst inne löper jag amok på steppens förlorade gräs

egentligen är min själ en bepansrad myrslok förtappad i sitt skal som bara har ett skäl med livets mening

men när jag vaknar upp i min halm förblir min kropp identiskt lik ett lik fast med tydlig innebörd