kullerstenar under skosulorna
värme i luften

vi vilar på en balustrad

blickar på rester
från ett annat liv

       *

från höjden
ser vi
kyrktak efter kyrktak
mitt bland vanliga tak

terrasser och blommor
högt ovanför staden

på gatan
den gula bussen utan tak

på trottoarcaféet
glass och espresso

på andra sidan gatan
ett vitt monument

krönt av stegrande hästar

         *

under dammet
hittar hon den skinande ytan

funderar
för minst tusende gången

varför, igen och igen

kunde hon gjort
på något annat sätt
då eller nu

trött tar hon tåget hem

vilar i tystnaden
till en måltid av rester

på ett senare tåg

kommer han hem
som också försöker förstå

över en kopp te
berättar de om sin dag
för varandra

         *

trött
låter hon kroppen
omslutas av vattnets varma skum
i stearinljusets sken

på gränsen mellan sömn
och vakenhet

hör hon den mörka skrovliga rösten
ur högtalaren

Everybody know I really tried
everybody know
everybody know

när hon lindar
handduken runt kroppen

hör hon den mörka skrovliga rösten
ur högtalaren

you want to travel with her

             *

hon packar
för att gå till tåget
om en liten stund

© Eva Langrath 2012