Du flyr min omtanke för att följa ditt vanvett
som ett plötsligt regn dränker du min aptit
aptit på livet och aptit på sol igen
likt ett vilt djur från djungeln rister du min kärlek
och leder den ut i en försvinnande orkan

jag skar tomaterna i extra tunna skivor
för din skull
jag lade isbitar i glasets skummande cola
för din skull
jag gör det jag egentligen inte kan eller vågar
för din skull
jag låter dig sova trots att det är min tur
för din skull
jag låter dig ha frihet trots att jag är trött
för din skull
jag låter dig få mer än mig
för din skull

du kan låta tacksam och dela ut varsamma pussar
för min skull
du kan lägga din hand på min axel
för min skull
men du kan också plötsligt spruta lava som en vulkanman
för din egen egoistiska skull
för att du ska vara fri från brinnande stenar medan jag måste svälja mina
Så du flyr ut i vinden utan ord så fort något inte presenteras perfekt så som du väntade. Jag tvingas sitta i det kalla regnet och vänta på att du ska komma tillbaka i vila. Under tiden aptitlös och förvirrad bygger jag ihop tomaterna och stirrar på kolsyrans hoppande ut i luften.