som om vi aldrig varit ett par

fast jag minns hur vi värkte ihop
i en blixtgul ödesblickssekund

men du min vildhjärtade ängel
var redan upptagen
av din egen flod av sorg

så du flöt vidare

bort från mig
och mina nattvarelser

ditt vilda hjärta kommer
att fortsätta att – urskiljningslöst –
kasta sina törstande tentakler efter
förlamande illusioner av

nya trofeér

kardemummaslott och spökorkideér

men du kommer bara finna
nya hål att fylla
vild i hjärtat – blind i själen

ty det är din förbannelse
din avgrund
din förruttnelse

(köttet är grönare på andra sidan)

ditt vilda hjärtas ögonlock
sluter sig likt en mussla
runt allt du egentligen är

vad du inte såg var
att jag såg dig
som ingen annan kunde