Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

elefanter

 

 

 

 

jag växte upp som barn

jag var ett barn i tiden
det var snö på vintern

jag var svartvit och liten

 

livet bär läkarrock
begravningsgästerna trängs på ångbåtsbryggan

tiden går ett varv i manegen
cirkusen packar ihop sina tält och försvinner

ett foto: elefanter som korsar ett järnvägsspår

deras grå kroppar tunga av livserfarenheter
fotografens öga är slutet

 

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers (Prosapoesi) av Catharina Edin VIP
Läst 294 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2012-07-12 10:19



Bookmark and Share


  TrollTörnTrappan VIP

Det är nog så det var - att saker var som de är...? Det här blir liksom ett fint porträtt av "verkligheten". Den går tryggt fram, även över mänskliga uppfinningar. Emellertid är det människor som uppfinner rum och tid... Elefanterna blir en älskvärd länk mellan död och liv.

2012-07-24

  ULJO
Applåd för denna
2012-07-12

  anits VIP
En fängslande berättelse
2012-07-12

    ej medlem längre
En dikt med tunga metaforer som i två stycken rymmer hela livet och dess rörelse, från barndomen och uppväxten till det sista andetaget då begravningsgästerna flockas på ångbåtsbryggan och tar farväl. Inledningsvis känns texten tillbakablickande mot en tid då allt var svartvitt, men sedan rör den sig och återvänder till nuet då de gamla kloka elefanterna korsar järnvägsspåret och låter sig fotograferas. Lite vemodigt är det allt när cirkusen slår ihop tälten och försvinner, men kanske är livet också bara som ett hastigt besök i en manege där allt så småningom ska bli till minnen och där man har sin uppmätta tid i ljuset innan applåderna gradvis tystnar och ebbar ut. Den här dikten tycks i alla fall berätta om hela människolivet med bara några få välfunna nedslag och bilderna framträder tydligt mellan orden. Visserligen är det en smula sorgset. Men å andra sidan så måste ju trots allt avskedet en gång komma, hur gärna man än skulle vilja stanna kvar och leva vidare i skenet av alla erfarenheter.
2012-07-12

  tom boreland
det är bara att buga och applodera
2012-07-12

    ej medlem längre
inget djur kan väl som elefanter bära minnen
2012-07-12

  Ingela Svenson VIP
djävlar vilken magsop, det slutna ögat, alltid är ögat slutet, stängt och otillgängligt...
2012-07-12

  Yrre VIP
Underbar läsning detta! :D
2012-07-12

  lodjuret/seglare VIP
Skönt röd bård där kring bilden av verkligheten. Livet är en caravan och lyssnar man i vinden kommer gitarrplink från Santanas gitarr flytande genom luften.
2012-07-12

    ej medlem längre
Superbt vännen!
2012-07-12
  > Nästa text
< Föregående

Catharina Edin
Catharina Edin VIP