Du gav mig ett minne

helt ovetande

en bild jag inte vill och inte kan glömma...

Den brände sig fast

på insidan i mitt bröst

och där tänker jag spara den

som en skatt jag fann

på min resa till ett helt annant land





Vi strosade runt mellan stånden

på marknaden för Bangkoks innevånare

de allra fattigaste

de fattiga men ändå så rika...


Plötsligt fanns Du i vår väg

DU gamla kivnna med böjd rygg

sakta haltande med hjälp av Din krycka

och medan vi passerade Dig

sträckte en man ut sin arm

och hjälpte Dig över gallret på gatan

Men vi bara fortsatte vår väg

Varför...?


Men något fick mig att vända mig om

och då såg jag...

Ditt ansikte strålade av glädje!

Rent öppet och äkta

av uppriktig lycka!

Du var sedd och tog emot

en annan människas gåva till Dig

Och Ditt leende var en Ängels!


Då gav Du mig och min son

det vackraste minnet av Thailand

men det kommer Du aldrig

att få veta...