En blixt delar himlavalvet i två.
Lika slående vacker, som den är dramatiskt förödande.
Och lika snabbt som den dök upp, är den borta igen.

Ettusen, tvåtusen, tre...
Åska sköljer in över mig.
Min tillvaros fundament är i gungning.

Fasansfull rasar stormen ovan.
Jag ser mig omkring efter skydd,
men ingenting står att finna.

Så månger gånger förr,
har jag gömt mig när åskan går.
När känslorna stormar.