glödlampor hängde varma från himlen

kropparna flöt ihop

i det dova ljuset

blev till En

dansande

rökfyllda hak

människor blåste av

taken

vi applåderade våra händer blå

trånga gränder

vi fick precis plats med

en gitarr och

en jazzig sång

röken skickades vidare från mun till mun - varmluft

vi pratade hela tiden och när orden tog slut

sa vi skål

menande blickar skickades men

ingen menade någonting

alls

mina ögon var drömmande och

du hade snö och sand under naglarna

en annan sorts snö, sa du

vitare

vi försökte fånga vårt förnuft men

det flög som drakar utan snören

högt över våra huvuden

liggandes på orientaliska mattor med

cigaretter mellan tårna

skrattade vi åt sånt och sånt som inget betyder, tills

magen krampade luft och rök

drog ned kepsen för ögonen

sov räv, bara för att du skulle

lägga handen på låret, säga

sov inte älskling, njut av ruset

- brinn

vi brann och sjöng och brann

om vartannat

du sa att du älskar när jag brinner, brinner

eld

blev snart till svart aska under ögonen

högt höga - vi faller,

men det känns som att vi flyger, högt

över vattenpipornas moln

våra klockor

kastades mot hårda tegelväggar

alla klev på glaset, skrattande i panik

tiden gjorde sig påmind av

solen som började skymta över hustaken

vi bönade och vi bad och vi ber

för tiden att stanna och för solen att inte

resa sig mer

(solen) brinner,

brinna,

brann,

(tiden har) brunnit ut

men askan ligger kvar under ögonen