Vägen till lycka kan beskrivas på mången sätt,
varav alla kan argumenteras vara rätt,
inte utan att det ändå kan vara fel,
så hur göra för att bli hel?

Frågan är ställd, sedan generationer bak,
bli nu inte modfälld, du har än ej nått ditt tak.
Lyss på katten, gammal som sten,
behöver också vatten, som en pil tankar ven,
förbi, vidare och runt,
jag är mossan och du är ett löv,
du kanske tror att jag pratar strunt,
slå ej om örat till döv.

Det som ske bör hända,
fäste det måste få du förstå,
likt en trollslända...

Du lever och dör.

Ty, livet är som sådant, att utan acceptans,
kan det snabbt bli krångligt - en kvävande krans,
av ignorans och dylikt,
världen blir snabbt så kylig,

empati och värme öppnar lätt upp,
för möjligheter, och mer därtill,
ändock varken bu eller bä,
kan jag säga om jag vill vara i lä,
var inte en imbecill,
även om du stöter på ett gupp.

I cirklar eviga jag brukar säga att saker förvandlas,
för att kunna låta allt få vara allt - omvandlas.
Ett liv här, ett liv där, i en helt annan sfär, jag är kär.

Ett liv som sten, ett liv som luft,
ett liv som katt, ett liv utan hatt,
ett liv malandes ben, ett liv skapandes,
ett liv tufft, ett liv kapandes...

I cirklar det går, år efter år, allt består men försvinner,
tills det kommer igen, du minns vad de sa:

energi kan inte förgöras, bara omvandlas.

Ditt sinne bör vara därefter - evigt föränderligt, öppet för det nya.
Lyckan finns redan där i din lya, du behöver bara känna den,
så hittar du hem. Hem, är där du är, vartän det bär.