rösten var gullig,

tog små ljusa steg,

glad, på tårna-

en trippande
trollröst-

i korta meningar;

med allvar på
slutet,

som fick mig
att gråta!?

och saktandet
av tempot
där;

på väg mot
den trygga,
lugna skogen...

hejdå,

då..
ska jag
inte störa...

dig....

mer..

..gick rätt
bra att säga,
och gråta
tyst..