Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
(ord som ord oavsiktligen lirkade fram)


om jag målar mig blå, stannar du då?


jag minns samtalet
och hur många timmar som gick åt
till att avfärda det
som ändå aldrig försvann

jag minns dörrklockan
flackande blickar
som slag mot huvudet
av tusen tårar

jag minns armbandsuret
sju mynt
och din avskavda halskedja

jag minns platsen
frånvaron av färg
och en ensam glasögonlins i gräset

och jag vill inte vill inte mer..

jag minns hur maktlöshet skrek
hur ord fastnade
och den där rösten,
på andra sidan jorden,
som brast

och jag vill inte vill inte mer..

men jag minns hur rummen ekade
hur dörren förblev stängd
och din exakta kroppstemperatur




Fri vers (Fri form) av madinsane
Läst 1147 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2006-02-09 10:03



Bookmark and Share


  mb74
en mycket bra o stark text du delar med dig,bra skrivet:)
2006-04-27

  Christer VIP
...det som gör denna dikt för mig är inblandandet av oväntade minnesbilder som

en ensam glasögonlins i gräset och någons exakta kroppstempratur...det gör att man vaknar till i rabblandet...blir uppmärksam...förvånas.
2006-02-09

  Daniel_78 VIP
de minnen du lyfter fram

dörrklockans, kikhålet,
armbandsuret på vardagsrumsbordet, sju mynt
och din avskavda halskedja

gillar dem hemskt mycket,
det ger det höga språk och känsla betyget från mig

tycker kanske att ord som klibbade fast, just klibbade
inte passar i annars högklassigt ordval. det är
ett så stark ord, i negativ bemärkelse

formatet finns inget att klaga på, så det är bra.
rubriken är helnajs
som helhet mycket läsvärd.
2006-02-09

    ej medlem längre
flåt igen.. formatet ska vara en femma
2006-02-09

    ej medlem längre
flåt..helhetskänslan är fortfarande en femma
2006-02-09

    ej medlem längre
och när du lade

"och jag vill inte, vill inte mer.."

för sig själv så förmedlar du känslan än mer

mycket bättre!!
2006-02-09

  nicklas ekström
hur man än försöker värja sig ... finner just de där minnena en väg - genom larmsystemen - just den rätta frekvensen för att rasera muren med bara en hornstöt - en färg (eller frånvaron därav), en doft, sju mynt på bordet ... så står man där till slut
och skriker maktlöshet

och även om orden bara viskas fram med en klump av tårar i halsen så klöser de sig hela vägen in ...
2006-02-09

    ej medlem längre
"jag minns armbandsuret på vardagsrumsbordet,
sju mynt och din avskavda halskedja
jag minns platsen, frånvaron av färg och en ensam glasögonlins i gräset
och jag vill inte, vill inte mer.." <-- och ja det är detaljerna som bränner sig fast mest

"jag minns hur maktlöshet skrek,
ord som klibbade fast och den där rösten,
på andra sidan jorden, som brast
och jag vill inte, vill inte mer.." <-- men mest är det rösterna av andras sorg som på något sätt jagar en.

så som jag tolkar den blir dikten som ett slag i magen

(rubriken är riktigt bra men jag förstår den inte...alltså hur jag ska koppla den till dikten...har väl med det där med blått att göra..)
2006-02-09

  Ord
ÅH...

Nu förstår jag Madinsane....oj nu förstår jag.. *kram*

Å du kanaliserar smärtans minne till ett Mästerverk !!
Så rakt och så utlämnande att färg och ljud försvinner även för mig,
och jag är tillbaka i det där frusna ögonblicket....

Vilken dikt du skrivit !

"jag minns armbandsuret på vardagsrumsbordet,
sju mynt och din avskavda halskedja"

får mig att tänka på "You're Missing" av B.Springsteen..
(att bli jämförd med honom är en djup komplimang , kommandes ur mig ;-)

"Your shoes at the doorstep , jacket on the chair..
............................................but you're not there..
everything is everything..everything is everything..
..but you're missing..."

Tackar ödmjukast! *tagen*

Kraam

/ Crister
2006-02-09

    livräddaren
håller med om att sista raderna är helt magnifika!
2006-02-09

  mariann
"men jag minns hur rummen ekade
hur dörren förblev stängd
och din exakta kroppstemperatur"

Man minns väl aldrig så bra som när man inte vill minnas.
Strålande poesi!
2006-02-09
  > Nästa text
< Föregående

madinsane
madinsane